Första dagen med vintercykeln, kämpigt… Inga lättaxade hjul utan något som mer liknar bly än aluminium. Det är som att sitta på en spinningcykel, det är bara att ta i och kommer ingenstans. Fördelarna är trots allt uppenbara, stänkskärmar och vintercykeln känns säkrare på halt underlag. Visserligen vurpades det två gånger med den cykeln förra vintern. Ena gången var det under en 20 milare med CK distans utanför Saladamm då vi en hel hop gick i backen på en hal fläck. Andra gången var en december lördag kväll i Västerås roligare på cykeln än vid Tv:n trodde jag tills jag låg i en korsning och en bilist kör ner sin el manövrerade ruta och informerar att ”det råder blixthalka”. Det jag lärde mig av den vurpan var att alltid kolla att mobilen är med. Vilket jag inte hade den gången så det vara bara att vända hemåt 15 km med ett värkande och blödande knä. Man kan ju inte ringa på någons dörr svettig, snorig och haltande och be att få låna en telefon när dom sitter och kikar på platt-tv. Har sett i en massa platt-tv i detta område som hänger både på väggar och snedtak.
Vintercykel (dubbad)
I dag såg det inte gynnsamt ut för cykling rejält med snö. Fram med sista utvägen MTB med dubbdäck. På med SPD pedalerna (har en hel burk med pedaler som är glappiga) så därför flyttar jag runt vinterpedaler. Snurrade runt pedalerna , tugg tugg …. Kedjan var nästan stenhård som hustruns cykel som har stått ute i ett par år som har en hoprostad kedja. Utan här är det Biltemas kedjeolja på spray som inte tålde lite vila på ett halvår. På med 5.56 och byta om. Kändes faktiskt lite rappare än Cresenten (odubbad) som jag har kört i två dagar. Bombar in samma väg som CK distans 20 milare mot Västerås (Hägervallen, Skerike). Ska just lämna Skerikevägen och ta cykelbanan ser en vattenpöl/isfläck och tar en vidare sväng. Skrammel, kör handen i vattenhålet då jag faller och blöter ned vanten så det går att vrida ur den. Analyserar varför. Framhjulet tappade fästet då det fanns is under snön. Undra om mackorna är platta som ligger i ryggfikan tänkte jag. Upp och hoppa allt ok. Längre in på cykelbanan går som vanligt damen med sin stora hunden hon på ena sidan och hunden på andra de båda är förbundna med ett koppel. I dag är det paraply med i bilden. Behöver inte hoa artigt för att påkalla uppmärksamhet för i dag har jag har dubbdäck….. trycker på lite extra så jag får lite mer fart. Bromsar så bakhjulet låser sig och det låter som bara dubbdäck kan. Ljudet när hårdmetallsdubben river i asfalten sätter fart på allt, jag vet. Nu blir det underhållning på hög nivå med balerina, paraply, lina och djur. Sedan är det bara att vara oberörd, le och tack-nicka för underhållningen när man passerar i låg fart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar