Fysträning

Varje fredag eftermiddag under den kalla årstiden kör jag fysträning för armar, rygg och mage. Upplägget är enkelt samtidigt som det inte finns några genvägar. Under denna eftermiddag som kan vara allt från sol till full snöstorm avlönas jag indirekt med 400-500 kr/tim.




Klara färdiga gå!




Mål!




Ibland får man besök!

Vår!

I dag har jag träna avslutet på 20 mila. Men tog cykelbanan som går parallt med Norrleden för jag tror att bilister är mindre förstående i dagsljus. Men det var riktigt otrevlig att sprätta fram på halkbekämpningsmaterialet (gruskross). Arma Västeråsare som ska promenera och cykla i detta. Johan Huldt fd VD för Svensk form lär ha sagt att ”god design minskar kriminaliteten”. Varför inte försöka formulera en egen tes? Välskötta cykelbanor minskar cykelstölderna.

I dag såg jag de första tussilagorna!

20 mil

Flisvantar, värmesulor och ullstrumpor var grunden i lördagens tjugomila randonneurslopp. Peter T har sagt att årets första lopp sker på MTB. Körde 20 mil förra året på ”lergöken” som inte ens är en MTB så det var lätt att välja bort monsterhybriden. Således årets första service på racern, kedjetvätt och rengörning som skulle ha skett i höstas men nu dagen före.
Ett tjugotal randonneurer som analyserat väderprognosen startade 9.00 vid Shell Rocklunda. Vi stångade mot/sid vinden till Sala för stämpling. Det såg ut som en jaktstart från Silverrasten, ingen kexchoklad där heller. Efter att passerat ortens Återbruk insåg jag att det inte var möjligt att ta in på framförvarande. Då kommer Åsa och Henrik ångande bakifrån, häger på. Henrik är starkare än stark i motvinden. Trots att jag låg på rulle på Team Laggis så fanns tanken att släppa och vänta på nästa grupp. Tur att jag inte gjorde det för de ska visst ha vänt mot Västerås. Efter en stund kommer Olle cyklande ”baklänges”, han kör den enda MTB:n. I den grymma vinden upp till Horndal så mindes jag för två år sedan ”naturscen” en rovfågel med en orm i klorna kommer från höger och sveper lågt över oss. Väl framme i Horndal så blir det Kebabtallrik och cola. Vinden till Avesta och Norberg var inte riktigt så motig.

Två bullar, kaffe och ett glas cola på Elsa Anderssons för 74 kr gör underverk. Har varit där och rekat och sett de läckra räkmackorna och lovat att en sådan ska jag ha på 20 milaren, skulle nog inte få ner en idag (igår). I ett år jobbade jag 100 meter från Elsas men var aldrig in under den tiden. Kexchoklad och cola i Ramnäs och lyse på! Dessa tre sista milen till Västerås kände jag ingen trötthet är det bara för att man känner sig hemma? Tänk om man skulle kunna känna sig hemma hela tjugomilaren!
Åsa, Henrik och Olle Tack för ett mycket bra sällskap! Värmesulorna behövde jag inte sätta på….

Lergöken

Lergöken i soluppgång
Haft denna cykel i tre år den är tung som om den var gjord av lera och låter som en lergök. Enda tillfälle den inte spelar är när den har medvind i sidvind och motvind spelar den som bäst. Har prata med Crescentfolket men de har inte hört något liknade men cykeln har spelat vidare. Har upptäckt att håller man handen nere i mötet mellan ramröret och sadelröret så är det tyst där sitter det en förstärkning som jag misstänkt klyver luften på ett sådant sätt så det låter. Inte så roligt för cykling ska vara ett annat ljud.
På väg till jobbet i soluppgång upptäckte jag om man höll för något av de två lufthålen i förstärkningen mellan rören så hade jag två toner. Åtgärdat med två små bitar svart silvertejp så nu är det ovanligt tyst.

procenten Helge!

Nu har jag kommit igång efter förkylningen, var ute både lördag och söndag.
På lördagen träffade jag två från Mälarenergi obs! inte Team före Mälarenergi utan Patrick Serra:s jobba kompisar som hade trampat ner mot Strömsholm och var på väg hem. Träffade de i ”Bananböjen” en kilometer lång böj som avgränsar Bäckby från Köpingsvägen där brukar jag stoppa i mig en banan, har då hälften kvar att köra.

Dagen efter blev samma sväng med en lite avvikelse bara för att få en bild att lägga upp på bloggen. Den backen är grym…. Tur att den bara är dryga hundra meter. Möte några stavisar på vägen ner och försökte hålla en rimlig fart men ack… Låst backhjul Hakkapeliitta:n jobbade i halbekämpningsgruset med en knappt märkbar fartreduktion, härliga ljudeffekter! Nästan hemma så kändes det i benen som man hade kört en 20 milare fast det bara var en fjärdedel.

Plug and play!

Pendlarcykeln (vinter) har en längre tid haft problem med växlingen bak. När man växlat så kommer det alltid en spökväxling en stund senare. Bakväxeln är så slut den kan bli och lite till. När den har somnat i ett bra läge bak så har jag bara använt de främre klingorna. Spelar egentligen ingen roll det är en tung pendlarcykel med dubbdäck men visst vore det härligt att kunna skjuta i en lite tyngre växel i en backa och ställa sig upp och trampa.
Har en Deore bakväxel svart och fin liggande men väljer en begagnad som säkert kunna suttit på Biltemas absolut billigaste cyklar. Där tittade småläningen fram, den som spar han har. Trissorna är jätteglappa även på denna. Får ett ryck och pillar in BBB:s kullagrade trissor, hur jag än lekte med distanserna så lyckas jag bara få tjockleken till 7 mm på de jag demonterade var 9 mm. Monterar den på cykeln på med ny kedja. Klickar ner växlingsreglaget till det minsta drevet drar i vajern och drar fast den i bakväxeln. Cykeln sitter i mekstället så det är bara att börja veva och växla. Klockrent, ändlägena i sedled är perfekta och växlar som om Bosse cykeldoktorn har varit där. Snacka om plug and play! Så bra som det blev var den inte ens då jag räddade den från ÅB för fem år sedan.


Till råge på allt bra så blev det bara bättre under provturen, hittade en navkapsel som passar till min bil. Har länge bara haft tre stycken men köpte en på M-bilar så nu har jag en i reserv.