Jo inom två år ska Västerås vara årets cykelstad säger de i
stadshuset. Under mitt Turfande och jobbpendling genom hela stan har jag
noterat att cykelbanorna enligt mitt tycke rejält undermåliga. Köper in
asfalteringsjobb där målet är att täcka marken, sedan om det är en höjdskillnad
på ett par centimeter i skarvarna är oväsentligt. Dagvatten ”galler” och brunnslock som ligger
5-10 cm ner i asfalten. Cykelbanor som
håller på att slukas upp av grönska, kan hänga in dryga metern in på cykelbanan.
Siktröj så man inte behöver stanna i och
titta runt hörnen.
Idag gick det åt
skogen var nere i asfalten. En bil korsade cykelbana utan att iakttaga
försiktighet utan upptäckte mig i backspegel då jag låg på marken. Jag hade
nästan fått stopp på cykeln, framhjulet vreds cirka 20 grader då det släpade
efter bilen sida (tur att man inte hade dubbdäck med tanke på lacken). Landade
på armbågen, höften och bak på hjälmen. Ursäkten som levererades var ”ursäkta jag
körde för fort jag ska med tåget”. Jag
säger siktröj för xxx så man kan cykla och inte leka indianspejare. Skulle Västerås bli året cykelstad så är det
inte för cykelbanorna utan att räkmackorna tilltalade juryn.
1 kommentar:
En bra uppräkning av dåligheter som Cykelfrämjandet kan använda sig av i kommunikationen med kommunen. När växtligheten står på för fullt igen, d v s en bra bit in i nästa vår.
Jag såg själv i somras, jag som inte bor i Västerås längre men sporadiskt fortfarande cyklar i stan, att en Y-korsning på cykelbanan utanför Lögarängen som led av trafikfarlig växtlighet redan i slutet av 80-talet, led av det även 2012. Och att en rejäl böld i en skarp kurva utanför högskolan är i samma upphöjda skick sedan minst 12 år.
Vi måste hjälpa Västerås kommun med åtgärdsförslag!
Skicka en kommentar